Taylor Lautner Novellblogg

Remember Me - Kapitel 16

- Han är allvarligt skadad, och jag menar verkligen allvarligt. Vi vet inte ifall han klara sig än. Så be ordentligt för honom.

Jag började gråta ännu mer och höll hårt i hans hand.

- Du får inte dö. Logan, hör du mig. Dö inte.

Det kändes fel att prata med en person som sov, men förhoppningsvis kunde han höra mig..

Jag satt där länge och bara höll i Logan's hand. Det gick flera timmar. Tillslut somnade jag till och med. Men jag väcktes snabbt av att min mobil ringde. Det var pappa. Juste! Jag skulle ringa om bilen. Tänkte jag.

- Hallå? Svarade jag osäkert.

- Vart fan är du? Och vart fan är min bil?! Sa han argt till mig.

- Chilla, chilla, chilla. Jag sitter på sjukhuset med Logan, bilen är i tryckt förvar, du kan väl bara låna mammas eller något idag? Eller kom hit och hämta den.

Han tystnade och jag hörde hur han försökte lugna ner sig.

- Vad har hänt Logan? Frågade han allvarligt.

- Han har blivit påkörd .. Jag kunde inte hålla inne tårarna och jag började gråta för fullt.

- Okej Leah, ta det lugnt, du kan stanna där med bilen. Jag älskar dig.

- Och jag dig.

Vi la på och jag kollade på Logan, detta fick mig att må så dåligt, och på något underligt sätt kändes det som att det var mitt fel att han gjorde som han gjorde. Det gick ännu en timme och en av läkarna kom in till rummet och kollade allvarligt på mig.

- Hur kommer det sig att bara du är här och inte Logan's föräldrar.

Jag kollade chockat på henne, jag hade inte ens tänkt på det. Jag ryckte på axlarna och kollade sedan ner på Logan igen.

- Så du har ingen aning? Du har inget nummer eller något?

Jag skakade på huvudet, för jag visste att Logan inte ville att jag skulle berätta om hans pappa, inte om hans mamma heller. Han ville hålla det hemligt. Jag tror han skämdes, även om han faktiskt inte behöver skämmas.

- Är det okej om jag går och hämtar något att äta? Frågade jag läkaren.

Hon nickade och log till mig. Det var nog första gången jag såg henne le, annars hade hon varit sur mot mig hela tiden kändes det som. Jag släppte taget om Logan's hand och gick snabbt ut från rummet. Jag hade egentligen ingen aning om vart jag skulle gå för att komma till cafeterian så jag vimlade runt ett tag. Plötsligt ser jag ett ansikte jag kände igen.

- Taylor .. Sa jag tyst för mig själv.

Vad gör han här?! Tänkte jag och fortsatte gå mot samma riktning. Och då såg han mig.

- Leah! Hej!

- Hej Taylor!

Jag log och vi fick ögonkontakt, även han började le då.

- Vad gör du här? Frågade jag.

- Min mormor ligger här, hon är sjuk. Sa han ledsamt.

- Oj, det var inte bra..

- Vad gör du själv här?

- Emh .. Jag är bara här för att .. hälsa på!

VA?! Vad sa jag just? Bara för att hälsa på?! Vad snackar jag om?!?! Tänkte jag.

- Hälsa på? Haha, det var ovanligt. Sa han och började skratta.

Jag försökte hänga på honom och började skratta lite försiktigt också.

- Men jag är jättehungrig så jag ska gå och köpa en macka eller något. Sa jag.

- Aha, jag också! Är det okej om jag följer med? Sa han lite smått flörtigt.

- Ja visst..

Han sken upp som en sol när jag sa okej till att äta med honom, men dock kände inte jag likadant. Jag var riktigt orolig över Logan, han är min bästa vän. Att mista sin bästa vän måste vara en av de jobbigaste sakerna. Vi fortsatte gå genom korridoren och kom fram till en stor sal det var fullt med bord och soffor och i slutet av salen fanns det en disk med massa mat i/på. Vi gick dit och ställde oss i kön.

- Är du här ofta eller? Frågade Taylor mig när vi stod i kön.

Hej raggningsreplik. Tänkte jag. Men svarade honom;

- Nä, egentligen inte. Men jag tänkte att jag kunde komma hit och hälsa på idag. Det har lite med skolan att göra.

Gud, jag kunde inte förstå att jag stod och ljög inför Taylor. Hur kunde jag?!

- Jaha, ja men då förstår jag. För att bara komma hit och hälsa på massa random folk verkar vara lite .. hm .. speciellt .. Sa han och skrattade.

Jag log osäkert till honom och jag tror han förstod för han slutade direkt skratta. Det blev min tur och jag köpte en macka och en cola. Det gjorde även Taylor och sedan gick vi och satte oss vi ett bord.

Tiden gick och vi började prata om allt. Det var så härligt, kändes verkligen som att jag kunde öppna mig för honom. Dock nämnde jag inte Logan en enda gång. Det kändes bara så fel. Vi blev klara och skiljdes åt. Jag gick tillbaka till Logan och jag satte mig i stolen bredvid hans säng och tog tag i hans hand. Det var fortfarande lika kall som innan men jag höll den hårt. Jag ville att den skulle bli varm, lika varm som en fullt levande hand!

Plötsligt somnade jag igen. Jag tror jag sov rätt länge. Men jag vaknade plötsligt av att någon tryckte hårt i min hand. Jag kollade upp på Logan. Han har vaknat!

---

Som många ville så vaknade Logan. Awesome va?! Och vad händer mellan Taylor och Leah? Hon verkar inte vara fullt ärlig mot Taylor. Damdamdam!

KOMMENTERA FÖR FULLT, DÅ BLIR JAG JÄTTEPEPPAD :D

åååhh ja!!! min nuffis är vaken! <3333333333 haha

MER!!! Ikväll snälla?! :)

MEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEER

Keep on going ! Vill heldre att hon ska bli tsm med Logan jue! Team logaaan !!!: D

JAAAA HAN E VAKEN :DDDD

vf dissar hon <3Taylor<3 så mycket? :o

Yeeey Han vaknaa!!

Meeeeeeeeer <33

Meeeeer !! <3

skriv mer idag tycekr jag, gud vad bra jag dööööör

gryyyymt braaa! :D

aww söt blogg, älskar Taylor! han är bara för snygg! :D

är inte intresserad i Taylor.. men tack ändå! söt blogg :)

Vad rolig dina inlägg verkar vara. kommer med all säkerhet att läsa igen! (: Hoppas du har en trevlig vardag =P