Taylor Lautner Novellblogg

- Leah! Du måste upp, nu!! Skrek mamma på mig från dörröppningen på mitt rum.

Jag satte mig snabbt upp i sängen av ren rädsla. Mamma stängde dörren med en smäll och jag kunde höra henne springa ner för trappan. Jag kollade snabbt på klockan och såg att den bara var 9.30, så jag sjönk ner under täcket igen och blundade. Jag öppnade ögonen igen, jag kollade på klockan, 10.30 stod den nu på. Men jag blundade bara en liten stund ju.. Tänkte jag och satte mig upp igen.

Jag hasade mig in i badrummet och tog mig en titt i spegeln. Jag såg hemsk ut. Jag var så otroligt trött igår, så jag tog aldrig bort mitt smink. Det var ut smetat i hela ansiktet och håret stod åt alla håll. Jag var för trött för att bry mig så jag gick sakta ut från badrummet, ut från rummet, till trappan. Jag tog tag i räcket och gick ner för trappan. Jag kunde höra röster från vardags rummet, och jag antog att det var mamma och pappa som satt där och tittade på TV, som de alltid gör på lördags förmiddagarna.

Jag hoppade över det sista steget och fortsatte in till vardags rummet. Jag stannade chockad upp och tittade in på de två sofforna där det satt 6 personer.

- Åh herregud. Viskade jag för mig själv.

- Leah! Äntligen vaken! Jag och pappa bjöd in Taylor och hans familj på fika.

Jag stod helt stilla och bara kollade på Taylor och hans föräldrar och de kollade ungefär lika chockat tillbaka på mig.

- Ja, jag kan se det. Sa jag arg och vände mig om, men snabba steg sprang jag upp för trappan, in på mitt rum och in i badrummet.

Varför just nu? Varför just idag?! Tänkte jag när jag stod framför spegeln och försökte ta bort mitt smink. Dock såg jag fortfarande hemsk ut, så jag slängde av mig mina kläder och hoppade in i duschen. Jag duschade i ungefär 10 minuter. Jag drog en handduk runt mig och sedan stod jag framför spegeln igen. Saltspray sprayade jag i håret och sedan fönade jag det så det skulle få en lite beachig look. Jag sminkade mig snabbt och sedan drog jag på mig en blommig kjol och en vit t-shirt.

Jag sprang än en gång ner för trappan, hoppade över det sista steget och gick lugnt och sansat in till vardagsrummet.

- Hejsan, hehe. Sa jag och gick sedan och satte mig bredvid mamma i soffan. - Varför väckte du mig inte?!

- Leah, lilla gumman. Jag väckte dig en halvtimme innan dom skulle komma, men du somnade bara om. Inte mitt fel.

Jag himlade med ögonen och tittade sedan på Taylor. Vi mötte varandras blickar och han log. Jag blir alltid lika varm i kroppen varje gång han ler mot mig. Men vårt lilla "moment" förstördes när Taylor's mamma frågade;

- Så Leah, hur tyckte du det var på galan igår? Jag hörde att du fick sjunga.

Både mamma och pappa kollade underligt på mig när de fick höra ordet sjunga, de hade nämligen aldrig hört mig sjunga. Jag höll min röst rätt hemlig.

- Ah jo, det var riktigt kul faktiskt!

- Glömde du inte berätta något nu? Frågade Taylor och kollade misstänksamt på mig. - Det börjar på B och slutar på Runo.

- Juste ja .. Bruno Mars frågade om jag ville sjunga med honom, hehe.

Mamma och pappa kollade nu ännu underligare på mig.

- Men gud vad kul! Taylor's mamma klappade händerna och überlog mot mig. - Vad svarade du?!

- Ja, var det enda rätta.

- Åh vad roligt! När ska ni sjunga då?

- Han skulle faktiskt ringa, men när vet jag inte.

Precis när jag sa det kunde jag höra min ringsignal gå igång, Ack Sundbyberg var det ju såklart. Som en blixt kastade jag mig upp ur soffan och vidare upp på mitt rum. Jag plockade upp mobilen från nattduksbordet. Det var en okänt nummer. Först tvekade jag om jag verkligen skulle svara, men tillslut svarade jag iallafall.

- Leah..

- Åh hej!

- Ja, ja självklart!

Vi avslutade samtalet och jag slängde mobilen på min säng, sedan började jag hoppa och klappa händerna, precis som jag gjorde igår. Plötsligt knackade någon på min dörr och den öppnades bara några sekunder senare. Jag stannade upp och kollade vem det var. Taylor stod nu i dörröppningen och väntade på att jag skulle låta honom komma in.

- Hej. Sa jag och stod som fast frusen.

- Hej, det var fett lame där nere, haha.

Jag nickade och höll med Taylor, han tog då ett steg in i mitt rum och jag satte mig ner på sängen. Han kom och satte sig ner bredvid mig. Sedan tittade han på mig.

- Vad? Frågade jag och fnissade till lite grann.

- Nej .. Inget. Taylor tittade bort och jag kunde se att han vart lite smått generad. - Ska vi ta en promenad?

Jag nickade och ställde mig upp. Med Taylor's hand i min drog jag ut honom från mitt rum ner till hallen.

- Vi går ut ett tag! Ropade jag in till de vuxna, och sedan försvann vi ut på gatan.

Vi gick ett tag och plötsligt ser jag en kille komma gående mot oss, jag kände igen honom väl, och när vi kom allt närmre varandra kunde jag klart och tydligt se vem det var.

- Taylor, snälla vi vänder om nu.

- Va? Varför?

- Logan, kommer mot oss ..

- Jaha, det är din pojkvän, varför ska ni inte hälsa. Han tittade oroligt på mig, men jag ignorerade det totalt.

- Det är invecklat ..

Vi hann aldrig vända om, för bara inom några sekunder var Logan bara någon meter framför oss.

- Leah, hej.

Jag stod bara helt tyst bredvid Taylor.

- Vi behöver nog prata.. Fortsatte Logan.

- Jag har ingenting att säga till dig.

- Men jag har saker att säga till dig!

- Nej.

- Vadå nej? Du bestämmer inte det!

- Emh, jag borde nog gå.. Avbröt Taylor och började backa.

- Nej stanna! Jag vände mig om mot Taylor och mimade "snälla". Han tog då ett steg tillbaka mot mig.

Logan tittade arg på Taylor och det kändes som att Logan kunde ge honom en rak höger vilken sekund som helst.

- Ja, Taylor, du borde nog gå. Du har ingenting med Leah att göra.

- Men för i helvete Logan! Du ska fan inte bry dig om vilka jag umgås med. Hejdå.

Jag gjorde armkrok med Taylor och vi började snabbt gå där ifrån, men plötsligt tog Logan tag i min arm och drog mig försiktigt mot sig och viskade;

- Du och jag ska ta ett snack om detta sen. Han kollade ilsket på mig och sedan gick han där ifrån..

---

Wooh, Logan = Happyface. Eller?