Taylor Lautner Novellblogg

Remember Me - Kapitel 42

- Jag kanske inte har berättat men, min pappa har lagt in sig..

- Oj. Men det är ju bra!

- Ah jo, men han är aldrig hemma.. Fast, det är ju klart han inte är det.. Men ändå..

- Bor du här ensam?

- Typ .. Eller alltså nä, det kommer hit en tant varje dag efter skolan, hon städar och fixar här hemma. Det är därför det är så fint nu. Men hon går sen runt middagstid. Då är jag ensam.

Jag satt tyst och såg på Logan hur hans ögon var helt glansiga.

- Varför har du inte berättat detta innan? Frågade jag.

- Jag vet inte. Jag visste inte om du skulle förstå liksom..

- Logan .. Du kan alltid berätta för mig. Sa jag och tog hans hand.

- Jag älskar dig. Sa han och lutade sig mot mig och gav mig en kyss.

Jag svarade inte utan besvarade bara kyssen.

Han avslutade kyssen mjukt och kollade djupt in i mina ögon, vi var fortfarande väldigt nära varandra, nästan så våra näsor snuddade.

- Jag vill fortfarande veta vem som var inne i mitt hus .. Viskade jag till honom.

Han himlade med ögonen och lutade sig mer och mer ifrån mig. Nu var det nästan en hel meter mellan våra ansikten.

- Jaha, men förlåt .. Sa jag kaxigt till honom och vände blicken åt andra hållet.

- Jag som tänkte att vi skulle ha det lite mysigt, så nämner du det där!

- Men gud. Jag sa det bara, varför bli du så otroligt upprörd?

Logan svarade inte på frågan, istället ställde han sig upp och började gå in mot köket. Jag satt fortfarande kvar i soffan och väntade på att han skulle komma tillbaka, men det gjorde han aldrig. Kvickt lyfte jag mig ur soffan och gick med snabba steg in till köket. Där jag hittade Logan, han satt uppe på diskbänken med sin iPhone i handen och smsade för fullt. Jag ställde mig lutandes mot kylskåpet och tittade på Logan, han var verkligen inne i telefonen.

- Vem smsar du med? Frågade jag.

Han grymtade bara åt mig och släppte inte blicken från telefonen.

- Logan? Hoho?

Den här gången skakade han bara på huvudet.

- Jorden till Logan? Jorden till Logan? Jag kände hur mitt tålamod blev allt sämre och ilskan växte.

- Men ja?! Vad vill du?! Fräste han åt mig.

Jag backade bak två steg och kollade frågandes på honom.

- Oj, humöret på topp ser jag!

Han svarade inte, utan han var inne i sin telefon igen, som vibrerade hit och dit varje gång han fick ett nytt sms.

- Logan seriöst? Vad är det med dig? DU bjöd in MIG. Är det inte meningen att du ska ägna din tid åt MIG då? Inte sitta och smsa med någon, som jag antar är någon random tjej..

- Vadå det var ju du som började!

- Jag som började? Du är ju så jävla konfliktsökande, jag drar här ifrån nu. Sa jag och vände hastigt om, och gick ut från köket.

Jag grabbade tag i min jacka och drog snabbt på mig mina skor, sedan öppnade jag dörren. Men precis innan jag tog steget ut från huset gav jag en snabb blick åt byrån som stod uppställd mot väggen, och jag fastnade med blicken på en nyckel med ett litet hjärta hängandes på nyckelringen. Jag gick försiktigt mot byrån och plockade upp nyckeln.

- För i helvete .. Viskade jag för mig själv.

Med raska steg gick jag in till köket där Logan satt och smsade, fortfarande.

- Logan?! Vad fan är detta?! Halvskrek jag till honom och höll upp nyckeln mitt framför ansiktet på honom.

- Shit.. Sa han tyst för sig själv.

Tårarna tryckte sig fram i tårkanalerna och mina ögon dränktes med vatten.

- Hur kunde du?! Hur fan kunde du?! Han satt tyst och bara stirrade på mig och nyckeln. - Vad fan gjorde du inne i mitt hus?! Skulle det vara något slags skämt eller vadå?! Och varför i helvete ljög du?! Är det inte meningen att man ska vara ärlig mot varandra i ett förhållande?!

Jag slutade skrika på honom, för jag ville ha ett svar. Men det fick jag inte, han satt fortfarande och tittade chockat på mig.

- Säg att det var du, säg det bara .. Viskade jag och jag kände hur mina tårar nu rann ner för mina kinder.

Logan sa fortfarande inget, istället ställde han sig upp och gick fram till mig, han la sina händer på mina kinder och torkade bort tårarna. Men jag slog snabbt bort dom och tog ett snabbt steg bakåt.

- Var det därför du hela tiden sa att det var ett missförstånd? Jag väntade på ett svar, men ingenting kom ut ur Logan's mun. - Men säg nått! Säg bara sanningen, jag står inte ut längre!

- OKEJ! Ja, det var jag. Jag ville spela dig ett spratt, jag ville skrämma dig lite. Men jag insåg sen att det vart för mycket, så jag ville inte säga något. Förlåt ..

- Nej. Jag går hem nu.

Jag började snabbt gå ut ur huset med Logan bakom mig. Och när jag stod precis utanför dörren vände jag på mig och kollade allvarligt på Logan.

- Låt mig vara, jag vill inte ha med dig att göra mer. Hejdå.

---

Amagad! Är detta slutet för Logan och Leah? Går Leah över till Taylor nu? Och vart håller Taylor hus btw?

KOMMENTERA KOMMENTERA KOMMENTERA! Jag vill ha minst 15 för nästa! :)

Uppdate; Kapitel 43 är redan klart, så ge mig några fler kommentarer, så får ni det :)

MER MER MER! bra uppdatering nu föressten ;D

Jätte bra mera Taylor

nu ska hon bli tillsammans med taylor, logan är mongo! taylor <333333333333333333333333333333333 haha nån ändrar vad hon tycker!

JAAAAAAAAA det här slutet för logan! ;) taaaaaaayloooor ska de vaa :D

btw MEEEEEEEEEEEEEEEEER ! (:

Yeeeeaaah! Det här är slutet för Leah och Logan! Så nu kan Leah gråta ut hos Taylor och så blir dom tsm, perfekt! haha men as bra! <3

... och det är nu som Taylor kommer in i bilden! :3

OMG! Nu kan hon gå till Taylor ;)

O H M Y G O D ! ! ! ! !

ÅÅHH NU KOMMER KANSKE TAYLOR IN I BILDEN, JAAA FUCK LOGAN!!

Meeh, stackars Leah, Logan verkade ju så bra. Nu är han ju typ värsta phsykot. WHAT'S HAPPENING TO THE WORLD?!

mycket mer taylor!!

Its cant be over xd meeeeeer!!!!

DAMP. MERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMRMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMRMEMREMRMEMRMEMEMRMEMREMREMRMEMREMRMERMEMREMRMERMERMEMREMRMEMREMREMRMERMEMREMRMEMREMREMRMEMREMRMEMR!!!!!!

Mermermermermer

Nu tycker jag Taylor måste komma in i bilden, vi saknar honom Linnea! :)

Ett till inlägg skulle sitta fint :)))))))

Mermermermermermer, du är så jävla bra ! :D

Mer mer mer! jag älskar hur du skriver! du är jätte duktig! :D